Hur kan jag älska ngn så mkt som får mig att gråta varje vecka. Hur kan jag älska ngn så mkt att jag vill ha hela mitt liv med honom. Hur kan jag älska ngn så mkt att han är allt för mig. Hur kan jag älska ngn så mkt att jag glömmer hela verkligheten. Jag älskar så mkt. Det gör såfrultansväry ont att älska så mkt. 

Allt är så svårt samtidigt så enkelt. Jag talar bara för känslan jag har just nu. Jag känner mig lugn just nu. Jag försöker att se allt i bättre synvinklar. Bara jag får göra de jag själv känner är rätt för mig. Jag har verkligen förstått hur det känns att älska ngn så mkt. Jag älskar så mkt. Det är ngt av det bästa som har hänt mig, och det är tack vare all smärta jag har fått känna och fortfarande känner. Det är så mkt jag har lärt mig. Hur det känns att älska någon så mycket att inget annat eller annan spelar någon roll. Jag vet att vi förmodligen inte kommer kunna ha en framtid ihop. Men all tid tillsammans räknas fortfarande och all tid vi redan har haft har också spelat stor roll. Jag vill inte att folk ska sitta och hålla tummarna för att vi ska ha gått skilda vägar snart. Det gör mig så arg, för då är det precis som all kärlek inte räknas och att det är något man ska bara ska släppa och glömma. För mig, är det inget jag vill "släppa" det här är ju något som också är det bästa som jag någonsin har fått uppleva, jag har får uppleva hur det känns att älska någon! Jag har fått uppleva hur det känns att bli älskad! Även att allt är precis som det är runt omkring oss så värdesätter jag varje minut vi har. Och glömma? Hur ska jag någonsin kunna glömma allt. Jag vill inte glömma allt. Det här har ju format mig mer för hur jag är idag, den har gjort att jag ändå kan ta steg längre.
Men det är en så underlig känsla, jag älskar så mycket och vill så mycket även om jag vet hur allt kommer sluta. Det är precis som att jag vill njuta av det sista och visa verkligen hela jag innan vi går vidare. Att jag bara vill älska så mycket det går innan allt tar sig till sitt slut. Jag kommer aldrig vilja det här som att ta slut på det. Jag ljuger om jag säger att jag vill ta slut på det. Och jag ljuger om jag säger att jag inte är rädd för framtiden. Jag vill inget hellre än att vi bara tittar på varandra och bara förstår att det handlar inte om hur mycket den andra älskar, utan det handlar om att det kanske inte är menar att bli vi nu. Det är en hemsk tanke att tänka att vi kanske kommer gå helt skilda vägar. Men han kommer alltid ha en plats i mitt hjärta och jag kommer alltid att vända mig en extra gång när jag möter honom. Han betyder nått så enormt mycket för mig och jag är så extremt rädd om honom.
Jag önskar bara att omgivningen kunde se detta. Istället för bara säga en ngt kort mot mig och få mig hela tiden känna mig dum för allt jag gör bara ha lite överseende. När jag älskar någon så mycket finns det inte ord för att ens kunna beskriva det.